Kängan mot Arbetsförmedlingen: Misslyckas med att fånga upp alla entreprenörer

Mellan 2015 och 2017 knådades fler än 22.000 nya företag fram via Nyföretagarcentrum. Tillsammans genererade de då ett samhällsvärde motsvarande närmare 14 miljarder kronor, enligt IUC Sverige. I beräkningarna har man tagit hänsyn till inbetalade skatter, arbetsgivaravgifter, moms och indirekta skatter på konsumtion. Bolagsskatt är inte med i kalkylen.

Omkring 20 procent, 2.8 miljarder, kommer från bolag som startats av utlandsfödda. Nyanlända, alltså personer som har bott i landet max tre år, startade i sin tur företag som försåg samhället med en kvarts miljard kronor under perioden.

”Många som kommer hit har haft egna verksamheter i sina hemländer många år. Det är dubbelt så stor andel entreprenörer i gruppen utlandsfödda och nyanlända som bland dem som är födda i Sverige”, säger Harry Goldman, vd Nyföretagarcentrum.

Samhällets utväxling på de satsade skattekronorna är, så att säga, god. De 110 miljoner kronor som Nyföretagarcentrum fick i offentligt stöd från staten och kommuner under 2015–17 gav tillbaka cirka 13,9 miljarder kronor, visar beräkningarna i IUC:s rapport.

Det privata näringslivet går in med lika stort stöd som de offentliga aktörerna. Den amerikanska finansjätten JP Morgan är en av bidragsgivarna till Nyföretagarcentrums projekt som syftar till att hjälpa nyanlända att starta företag i Sverige.

”Migration är inte bara en stor fråga här i Sverige och nyföretagande är en nyckel till integration”, säger Harry Goldman.

De flesta hittar till Nyföretagarcentrum på egen hand, via webben eller tips från bekanta, men också efter hänvisning från banken eller kommunerna. Bara 15 procent slussas vidare från Arbetsförmedlingens handläggare. Harry Goldman är kritisk till att myndigheten fortfarande är så ensidigt fokuserad på åtgärder och anställningar.

”Arbetsförmedlingen kan lätt skicka en person på en svetskurs. Men för den som har lång företagserfarenhet är det enklare att göra det man gjort tidigare som företagare. Vi behöver ta tillvara den entreprenörserfarenhet som finns som dessutom kan leda till att nya arbetstillfällen skapas för fler.”

E-handel är det område som ökar mest bland de nya företagare som får coachning under starten av Nyföretagarcentrum. Ett annat område som har exploderat är skönhet.

När det gäller nyanlända är servicetjänster, restaurangverksamhet och konsultfirmor inom it de vanligaste verksamheterna. Däremot har antalet som startar eget inom hälsa och omsorg minskat – bland både utlands – och svenskfödda, enligt Harry Goldman.

”Diskussionerna om vinster i välfärden har påverkat. En liknande typ av nedgång såg vi också när det infördes skattemässiga åtstramningar på rot och rut-tjänster. Även om förändringarna inte blev så stora, ledde de till att färre vågade satsa.”

Majoriteten av de nybakade entreprenörerna är enmansföretagare. Efter tre år kryper snittet upp mot 1,6 anställda.

”Sett till varje enskilt företag låter det inte så imponerande. Men tillsammans blir det en väldig omfattning av nya arbeten. Det finns inga av storföretagen som etablerar sig i Sverige som kan jämföra sig med det mikroföretagen skapar gemensamt.”

Tre år efter starten är 84 procent av företagen fortfarande verksamma. Konkursfrekvensen (också efter tre år) ligger på 1 procent. Lönenivåerna är dock låga. Snittet under första året ligger snittårslönen på knappt 93.000 kronor. År tre efter starten snittar lönenivån på drygt 212.000 kronor.

Hur klarar man att vara företagare med inkomster på hobbynivå?

”Intäkterna är små de första åren, så ser det ut för de allra flesta företag. Många har ett jobb vid sidan av. Det är också vårt råd: behåll ditt jobb – vänta med att säga upp dig tills det lyfter.”

Nyföretagarcentrum – Gyllenhammars idé

Nyföretagarcentrum är en icke vinstdrivande organisation som finns i cirka 200 kommuner. Med hjälp av rådgivning och coachning från företagare, de flesta på ideell basis, hjälper man mellan 5000–7000 nya företagare årligen under startfasen.

Initiativet till verksamheten kom från dåvarande Volvochefen P G Gyllenhammar och andra högt uppsatta näringslivsrepresentanter.

Verksamheten finansieras till minst 50 procent av näringslivet. Resterande medel kommer från stat, kommuner och organisationer.