Egenföretagande kan vara en nödvändig väg in på arbetsmarknaden för nyanlända och utrikesfödda som upplever det som svårt att få jobb. En ny rapport om utrikesföddas företagande visar att andelen kvinnor är stor, och överlevnadsgraden hög.

En rapport som organisationen IUC Sverige har gjort baserad på uppgifter från Nyföretagarcentrum visar att att nyanlända och utrikesfödda nyföretagare drog in cirka 900 miljoner skattekronor under 2019 och 2020. Det är en ökning med cirka 650 miljoner jämfört med perioden 2015-2017.

Underlaget baseras på 900 företagsstarter av personer födda utanför EU under de två senaste åren.”Det är överraskande högt och en himla massa miljoner”, säger Nyföretagarcentrums vd Harry Goldman. Av dessa stod kvinnliga företagare för över 400 miljoner kronor. Andelen kvinnliga företagare hos Nyföretagarcentrum är högre än den generella offentliga företagsstatistiken. Harry Goldman tror att det beror på att deras rådgivning är frivillig och att de kvinnor som tar sig dit är drivna personer som vill arbeta.
”Det här är personer som inte vill sitta och vänta utan jobba och använda tidigare utbildning och kunskaper. De är målinriktade personer som kommer till oss för att få det bättre.”
Stöd från Tillväxtverket och banken JP Morgan gjort att Nyföretagarcentrum haft möjlighet att fokusera delar av sina resurser på att hjälpa den här gruppen företagare.
Enligt vd:n är det vanligt att företag startas utifrån problem på den redan befintliga arbetsmarknaden.
”Förr brukade man säga att svenska företag startades utifrån ’möjlighet’, men den här gruppen gör det definitivt av ’nödvändighet’ då arbetslösheten är hög.” Rapporten visar att 70 procent av de utrikesfödda kvinnliga företagarna och 60 procent av de manliga har någon typ av högskole- eller universitetsutbildning sedan tidigare. Trots det väljer många att starta verksamheter i andra branscher där det går snabbare att nå en stabil försörjning.
Sammanställningen visar att branscher som restaurang/kafé, handel/butik och design/inredning var vanliga under 2019 och 2020. Enligt Harry Goldman var andelen företag startade inom restaurang- och kafébranschen ännu högre än normalt under pandemin, vilket beror på att anställda tog över tidigare ägares verksamheter när de sålde eller gick i konkurs.
Vd:n anser att Sverige generellt sett har ett lågt företagande och önskar att fler pratade om fördelarna med egenföretagande.
”Det får folk från bidrag till sysselsättning. I andra länder går integration och företagande hand i hand. Får man personer att sysselsätta sig själv och andra så har man kommit en bra bit på vägen.” De 900 företag som rapporten utgår från beräknas ha stått för cirka 5.500 årsarbeten mellan 2019-2020. Många av dessa är enligt Harry Goldman personer som normalt sett har det svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen visar också att företagarnas verksamheter och inkomster tar fart mellan år ett och två och att lönenivåerna ökar under samma period. ”De nystartade företagen har kommit igång och det går bra för dem. Att överlevnadsgraden ligger på 92,5 procent per år är helt exceptionellt, även nu under pandemin då företagen haft det tufft.”
Något som förvånat vd:n är hur de har sett ett ökat intresse för egenföretagande bland utrikesfödda i svallvågorna av pandemin. ”Andelen utrikesfödda personer som kom in på rådgivning under pandemin var som högst under augusti förra året. Då stod de för över 40 procent av den totala siffran. En tolkning skulle kunna vara att permitteringar och uppsägningar har gjort att fler testar nya banor.”
Denice Lindblom

>> Läs mer här