Debatt: Ett fortsatt starkt näringsliv i länet

Vi noterar nu en kraftig nedgång i den samlade produktionen av varor och tjänster i vårt land. Under årets andra kvartal krympte den svenska ekonomin med nästan nio procent, möjligen det största raset sedan andra världskriget.

I dessa tider kan det tyckas som om det nu handlar om att rädda det som räddas kan, snarare än att tänka på att starta något nytt. Men det finns faktiskt alla skäl att se det omvänt.

En kris innebär både problem och möjligheter. Vi ser det redan, där några branscher idag är stora förlorare, exempelvis inom kultur, idrott och besöksnäring medan vi har vinnare i exempelvis spelbranschen, e-handel och byggvaruhandel. Om dynamiken i såväl samhälle som det samlade näringslivet ska kunna återkomma, krävs att vi tänker kreativt, vågar se framåt och agerar tillsammans med fortsatt mod.

Västerbotten är en region med goda framtidsutsikter. Avsevärda investeringar, både offentliga och privata, har redan beslutats ske under kommande år. Investeringar som gäller både forskning och utveckling i både mogna och nya branscher. Det gäller att ta till vara de möjligheter som det ger.

NyföretagarCentrum Sverige (Stiftelsen Svenska Jobs and Society) publicerar årligen statistik över nyföretagandet i landets kommuner. Efter de första sju månaderna i år har Bolagsverket registrerat närmare 40 500 nya företag, vilket är en ökning(!) med mer än fem procent jämfört med samma tid förra året. Den pågående pandemin med många krisande branscher har bland annat medfört att många ser en skenande arbetslöshet och söker istället möjligheten till att starta egen verksamhet.

NyföretagarCentrum runt om i Sverige har nu fler kunder, som kommer till rådgivning, än för ett år sedan. Under semestermånaden juli i år startades över 3 900 nya aktiebolag i Sverige, vilket motsvarar en uppgång med 27 procent från samma månad 2019!

NyföretagarCentrum har sedan starten 1985 hjälpt till att starta mellan 5000 och 10 000 nya företag årligen i Sverige, idag totalt närmare 240 000 företag. Vi vet också att de företag som startat genom vår rådgivning har en unikt låg grad av konkurser. Oberoende analyser visar att de företag som startar med vår rådgivningshjälp, årligen genererar fyra miljarder kronor i nya skatteintäkter. Det är viktigt att nämna detta. Inte för att slå oss själva på bröstet, men för att visa vad ett aktivt och hållbart företagande betyder för välstånd och välfärd i ett land.

2019 ledde NyföretagarCentrums verksamhet till att 6 500 nya företag startades. Av de 16 500 personer som fick del av vår rådgivning runt om i landet var 50 procent kvinnor, 29 procent unga (upp till 35 år) och 37 procent födda utomlands.

Vi är givetvis fullt medvetna om att vi på NyföretagarCentrum inte gör allt jobb själva. Både offentliga och privata aktörer är viktiga för att åstadkomma så goda förutsättningar som möjligt. Det gäller allt från attityder till företagande, tillgång till riskkapital och olika former av infrastruktur – bredband och transporter av både personer, varor och tjänster.

Den offentliga sektorns bemötande och attityd till företagandet, praktisk service, tillämpningen av regelverk etc. ger förutsättningar för att skapa ett gott klimat för näringslivets utveckling. Vårt fina samarbete med kommunerna runt om i landet visar på detta.

Statens olika omställningsstöd till företag med anledning av pandemin, har alltför ofta visat sig vara svårt att hantera administrativt men också varit delvis missriktat. Bra här var snabbheten och omfattningen, men det blev delvis på bekostnad av precision och tillämpningsmöjligheter delvis beroende på gällande lagstiftning.

Sårbarheten i näringslivet varierar också kraftigt mellan branscher, företag och över tid. Stöd från staten är nödvändiga i den situation som nu uppstått och bör nu snarast omformas och utvecklas för att bättre passa de behov som kommer framöver. På sikt är emellertid lösningen för företagen en successiv anpassning till en verklighet utan nu relevanta stödinsatser.

Det känns i dag både stimulerande och spännande att ta del av och verka för företagandet i ett län som Västerbotten. Skellefteå har stark industriell tradition och fortsätter nu med nya, tidsenliga etableringar. Umeå – av tradition en förvaltnings- och utbildningsstad, som i modern tid expanderat kraftigt när det gäller framtidsinriktat företagande såväl inom industri- fastighets- och tjänstesektorerna– är en stark dragare för hela länet och Norrland.

Inte minst glädjande är det att se hur företag i Västerbottens län också gör sig gällande på nya marknader utomlands, samtidigt som personer utifrån etablerar sig som företagsledare i länet.

Framtiden kommer att erbjuda både möjligheter och utmaningar. NyföretagarCentrum står nu i begrepp att starta upp rådgivningsverksamhet i länets inland. Fram tills nu har vi funnits på plats i Umeå och Skellefteå. Rekrytering av rådgivare pågår och vi planerar att etablera vår verksamhet i Lycksele under hösten, med möjlighet för flera kommuner att ansluta sig senare.

NyföretagarCentrums rådgivning drivs av företagare som själva har gjort resan och vet hur det är. De finns som rådgivare, styrelseledamöter mentorer och i vårt kompetensnätverk. På så vis finns vi med och bygger länet starkt!

Jan Sundman

Ordförande NyföretagarCentrum Sverige (Stiftelsen Svenska Jobs and Society)

Artikeln publicerades i VästerbottenKuriren